Ordbas

öd

substantiv · verb

1. substantiv kunglig jordegendom (i äldre tider)

Exempel

Knappt en kilometer söder om kyrkan ligger Hovgården, en tidigare kungsgård inom Uppsala öd.
Nästan samtliga städer hade någon form av närliggande föregångare i form av en handels- eller marknadsplats, ofta invid en hamn, ibland kungsgård, öd, tingsplats, borg eller medeltida försvarskyrka av klövsadeltyp ( försedd med dubbla torn).
Den ingick i Uppsala öd, och var centrum för Gudhems bo.

Etymologi av öd

Av fornsvenska øþer, av fornnordiska auðr, jämför isländska auður. Besläktat med öde, öda och öken

Vanliga frågor om öd

Vad betyder öd?
kunglig jordegendom (i äldre tider)