Ordbas

örn

substantiv /ˈøːr.n/

1. substantiv

vardagligt samlingsnamn för en grupp större rovfågel inom familjen hökfågel

Synonymer till örn (1)

Exempel

Väggarna är prydda av kraftfulla motiv, på den öppna spisen står en väldig uppstoppad örn med utfällda vingar.
Där finns 500-årig urskog av gran och tall, Västerbottens bästa björnbiotop och fristad för örn och sädgås.
Söndagsväv 3 maj De tre bilderna föreställde: lönnblad, örn och vitsippor.

Besläktade ord till örn

2. substantiv beståndsdel av vapen eller flagga

Översättningar av örn (45 språk)
af
adelaar, arend
ang
earn
be
арол
br
erer
bulgariska
оре́л
chr
ᎠᏩᎯᎵ
cop
ⲁϧⲱⲙ
cy
eryr
danska
ørn
engelska
eagle
esperanto
aglo
et
kotkas
eu
arrano
finska
kotka
fo
ørn
franska
aigle
hy
արծիվ
id
elang
isländska
örn
italienska
aquila
japanska
鷲
ka
არწივი
kw
er
latin
aquila
lt
aras, erelis
mk
орел
mwl
aila, águila
nederländska
adelaar, arend
norska
ørn
nynorska
ørn
persiska
عقاب
polska
orzeł
portugisiska
águia
rumänska
vultur
ryska
орёл
sa
गरुडः
slovakiska
orol
sma
aarhtse
spanska
águila
sq
shqiponja
tjeckiska
orel
turkiska
kartal
tyska
Adler
uk
орел
ungerska
sas

Böjning av örn

singular obestämd
örn
singular bestämd
örnen
plural obestämd
örnar
plural bestämd
örnarna
Visa fler former (11)
ci
örn · örn-
cm
örn · örn- · örns · örns-
pl def gen
örnarnas
pl indef gen
örnars
sg def gen
örnens
sg indef gen
örns
sms
örn-

Vanliga frågor om örn

Vad är synonymer till örn?
Synonymer till örn: hök.
Vad betyder örn?
vardagligt samlingsnamn för en grupp större rovfågel inom familjen hökfågel
Hur uttalas örn?
örn uttalas /ˈøːr.n/.
Hur böjs örn?
örn böjs: örn (grundform), örnen (bestämd form), örnar (plural), örnarna (bestämd plural).