Ordbas

balaklava

substantiv

tät ullhuva som täcker varje del av huvudet förutom ansiktet

Exempel

Meningen är att jag ska använda det ortodoxa korset för att döda figurerna med balaklava och gitarrer som vill ta sig in i kyrkan.
Den utrustning föraren har består ofta av overall, handskar och skyddsluva ( så kallad balaklava) av flamsäkert material, särskilda skor, stödkrage för nacken samt en hjälm som skall vara godkänd för tävlingsbruk.
Finns i flera varianter i allt från vindtäta material till tunna mesh-material som andas och i utföranden från balaklava, bandana eller bara vanlig mössa.

Böjning av balaklava

singular obestämd
balaklava
singular bestämd
balaklavan
plural obestämd
balaklavor
plural bestämd
balaklavorna
Visa fler former (9)
ci
balaklava · balaklava-
cm
balaklava · balaklava-
pl def gen
balaklavornas
pl indef gen
balaklavors
sg def gen
balaklavans
sg indef gen
balaklavas
sms
balaklava-

Etymologi av balaklava

2001 Tydligen efter w:Slaget vid Balaklava under Krimkriget. Stadsnamnet gavs av turkarna på 1400-talet, och var ursprungligen Balyk-Yuva, bestående av ota 'بالق‎' (modern turkiska: balyk) + (yıva, yuva, modern turkiska: yuva

Vanliga frågor om balaklava

Vad betyder balaklava?
tät ullhuva som täcker varje del av huvudet förutom ansiktet
Hur böjs balaklava?
balaklava böjs: balaklava (grundform), balaklavan (bestämd form), balaklavor (plural), balaklavorna (bestämd plural).