Ordbas

bandhund

substantiv

1. substantiv hund som hålls kopplad vid en hundkoja utan övervakning

Exempel

Fotbollens argaste bandhund försökte glidtackla Milan stort, och så skrek han förstås på lagkamraterna.
Klopp skällde som en bandhund på fjärdedomaren och applåderade Proenca ironiskt; Weidenfeller stoppade ett friläge med handen utanför straffområdet.
Josef får inte komma kutande som en jävla bandhund!

Besläktade ord till bandhund

2. substantiv argsint och grälsjuk person

Böjning av bandhund

singular obestämd
bandhund
singular bestämd
bandhunden
plural obestämd
bandhundar
plural bestämd
bandhundarna
Visa fler former (14)
ci
bandhund · bandhund- · bandhunds · bandhunds-
cm
bandhund · bandhund- · bandhunds · bandhunds-
pl def gen
bandhundarnas
pl indef gen
bandhundars
sg def gen
bandhundens
sg indef gen
bandhunds
sms
bandhund- · bandhunds-

Vanliga frågor om bandhund

Vad betyder bandhund?
hund som hålls kopplad vid en hundkoja utan övervakning
Hur böjs bandhund?
bandhund böjs: bandhund (grundform), bandhunden (bestämd form), bandhundar (plural), bandhundarna (bestämd plural).