bekantskap
substantiv
/bɛˈkantskɑːp/
1. substantiv
en (ofta ytlig) relation mellan två personer; det att två personer känner till varandra
Exempel
stifta (el. göra) bekantskap med omgivningen
Besläktade ord till bekantskap
2. substantiv person någon har en (ytlig) relation till
Exempel
Han var bara en ytlig bekantskap under just den terminen
stifta (el. göra) bekantskap med omgivningen
3. substantiv det att känna till eller ha viss erfarenhet av något
Exempel
Under sommaren får du stifta bekantskap med ett nytt språk
stifta (el. göra) bekantskap med omgivningen
Översättningar av bekantskap (3 språk)
- franska
- connaissance
- fy
- kunde
- tyska
- Bekanntheit, Bekanntschaft
Böjning av bekantskap
- singular obestämd
- bekantskap
- singular bestämd
- bekantskapen
- plural obestämd
- bekantskaper
- plural bestämd
- bekantskaperna
Visa fler former (14)
- ci
- bekantskap · bekantskap- · bekantskaps · bekantskaps-
- cm
- bekantskap · bekantskap- · bekantskaps · bekantskaps-
- pl def gen
- bekantskapernas
- pl indef gen
- bekantskapers
- sg def gen
- bekantskapens
- sg indef gen
- bekantskaps
- sms
- bekantskap- · bekantskaps-
Vanliga frågor om bekantskap
- Vad är synonymer till bekantskap?
- Synonymer till bekantskap: kontakt.
- Vad betyder bekantskap?
- en (ofta ytlig) relation mellan två personer; det att två personer känner till varandra
- Hur uttalas bekantskap?
- bekantskap uttalas /bɛˈkantskɑːp/.
- Hur böjs bekantskap?
- bekantskap böjs: bekantskap (grundform), bekantskapen (bestämd form), bekantskaper (plural), bekantskaperna (bestämd plural).