Ordbas

bläck

substantiv /ˈblɛkː/

1. substantiv

färgad vätska som används för att göra färgade märken på en yta, till exempel för att framställa text och bilder

Exempel

Den tidens huvudartiklar var bläck, blanksvärta och eau de cologne.
Han använde rött och svart bläck, pastellkritor, vattenfärger och kol.
Det finns ju en del färg kvar på fönster, fönsterbrädor och bläck.

Besläktade ord till bläck

2. substantiv

mörkt färgad vätska som djur, särskilt bläckfiskar, sprutar ut för att förvirra och förblinda förföljare

3. substantiv bläcka

Översättningar av bläck (31 språk)
bulgariska
мастило, туш, чарніла
ca
tinta
danska
blæk
engelska
ink
esperanto
inko
finska
muste
franska
encre
grekiska
μελάνι
haw
ʻīnika
hr
mastilo
id
tinta
isländska
blek
italienska
inchiostro
japanska
sumi, すみ, インク, 墨
kinesiska
墨水
kl
blækki
ms
dakwat
nederländska
inkt
norska
blekk
nynorska
blekk
polska
atrament
portugisiska
tinta
rumänska
cerneală
ryska
чернила
spanska
tinta
sq
bojë shkrimi
sr
мастило
tjeckiska
inkoust
turkiska
mürekkep
tyska
Tinte
ungerska
tinta

Böjning av bläck

singular obestämd
bläck
singular bestämd
bläcket
Visa fler former (9)
ci
bläck · bläck-
cm
bläck · bläck- · bläcks · bläcks-
sg def gen
bläckets
sg indef gen
bläcks
sms
bläck-

Etymologi av bläck

Till blek. Se etymologin för bläcka (skogsbruk)

Vanliga frågor om bläck

Vad betyder bläck?
färgad vätska som används för att göra färgade märken på en yta, till exempel för att framställa text och bilder
Hur uttalas bläck?
bläck uttalas /ˈblɛkː/.
Hur böjs bläck?
bläck böjs: bläck (grundform), bläcket (bestämd form).