brink
substantiv
/ˈbrɪŋk/
brant sluttning
Exempel
Ovanför grunden fördjupas strömmen igen till ett bra fiskeställe, Kittelflickarens Damm, och vattnet faller över en serie plana stenhyllor som sträcker sig tvärsöver från brink till brink.
Södra Benickebrinken är en mindre gata, egentligen brink, i Gamla stan i Stockholm.
Byggnadsplatsen var placerad på Umeå älvs norra brink och marken bestod av ett djupt lager av mycket fin slamsand.
Översättningar (2 språk)
- norska
- brink
- tyska
- Steilufer
Besläktade ord till brink
Böjning av brink
- singular obestämd
- brink
- singular bestämd
- brinken
- plural obestämd
- brinkar
- plural bestämd
- brinkarna
Visa fler former (11)
- ci
- brink · brink-
- cm
- brink · brink- · brinks · brinks-
- pl def gen
- brinkarnas
- pl indef gen
- brinkars
- sg def gen
- brinkens
- sg indef gen
- brinks
- sms
- brink-
Etymologi av brink
Av fornsvenska 'brink', troligtvis av gml 'brink'
Vanliga frågor om brink
- Vad betyder brink?
- brant sluttning
- Hur uttalas brink?
- brink uttalas /ˈbrɪŋk/.
- Hur böjs brink?
- brink böjs: brink (grundform), brinken (bestämd form), brinkar (plural), brinkarna (bestämd plural).