brotta
verb
1. verb ta ner någon genom att utkämpa brottning
Exempel
Sedan måste McClane, på egen hand, brotta ner en hoper terrorister i en skyskrapa.
Känslomässigt gränsar den till Robyns Dancing on my own, men är i stället en sån där mäktig ballad som Mauro brukade brotta ner oss med förr i tiden, en Himlen runt hörnet-drypare.
Jakten fortsatte mot Polhemsplatsen där Viktor lyckades brotta ner mannen mellan två spårvagnsspår.
2. verb
kämpa eller tränga sig igenom en svår eller trång situation, ofta genom att använda mycket kraft och ansträngning
Etymologi av brotta
Belagt sedan 1682. Se etymologi för brottas
Vanliga frågor om brotta
- Vad är synonymer till brotta?
- Synonymer till brotta: fälla, övermanna.
- Vad betyder brotta?
- ta ner någon genom att utkämpa brottning