diskontinuitet
substantiv
1. substantiv punkt i vilken en funktion inte är kontinuerlig
Synonymer till diskontinuitet (2)
Exempel
Funktionen <math>x \mapsto {x \over |x|}</math> har en diskontinuitet i <math>x = 0</math>
Sömnen är en diskontinuitet, ett avbrott då människan återinträder i naturens animala tillstånd.
En kontinuitet som inte skapar trygghet utan kvävningskänslor, och en diskontinuitet som inte befriar utan försvårar igenkännandet – så kunde formsträvan i norskan Merethe Lindströms roman Saknade karakteriseras.
Visa fler exempel (1)
Dessa hopp inträffar utan förvarning och den resulterande diskontinuitet i Picards beteende lämnar ofta honom och de omkring honom förvirrad.
Besläktade ord till diskontinuitet
2. substantiv det att vara diskontinuerlig
Översättningar av diskontinuitet (1 språk)
- engelska
- discontinuity
Böjning av diskontinuitet
- singular obestämd
- diskontinuitet
- singular bestämd
- diskontinuiteten
- plural obestämd
- diskontinuiteter
- plural bestämd
- diskontinuiteterna
Visa fler former (9)
- ci
- diskontinuitets · diskontinuitets-
- cm
- diskontinuitets · diskontinuitets-
- pl def gen
- diskontinuiteternas
- pl indef gen
- diskontinuiteters
- sg def gen
- diskontinuitetens
- sg indef gen
- diskontinuitets
- sms
- diskontinuitets-
Vanliga frågor om diskontinuitet
- Vad är synonymer till diskontinuitet?
- Synonymer till diskontinuitet: avbrott, singularitet.
- Vad betyder diskontinuitet?
- punkt i vilken en funktion inte är kontinuerlig
- Hur böjs diskontinuitet?
- diskontinuitet böjs: diskontinuitet (grundform), diskontinuiteten (bestämd form), diskontinuiteter (plural), diskontinuiteterna (bestämd plural).