Ordbas

emo

substantiv

1. substantiv en musikstil som är en undergenre till rock

Besläktade ord till emo

2. substantiv

person som lyssnar (mycket) på emomusik och är influerad av emokulturen

Exempel

Hanna är punkare och Jonas är emo
Vi pratade med en emo på bussen idag

Böjning av emo

singular obestämd
emo
singular bestämd
emon · emot
plural obestämd
emo · emon · emor · emos · emosar
plural bestämd
emon · emona · emorna · emosarna · emosen
Visa fler former (17)
ci
emo · emo-
cm
emo · emo-
pl def gen
emonas · emons · emornas · emosarnas · emosens
pl indef gen
emons · emors · emos · emosars
sg def gen
emons · emots
sg indef gen
emos
sms
emo-

Etymologi av emo

Via engelska avkortad form av emocore, i sin tur en sammandragning av emotional hardcore, (känslosam hardcore)

Vanliga frågor om emo

Vad betyder emo?
en musikstil som är en undergenre till rock
Hur böjs emo?
emo böjs: emo (grundform), emon (bestämd form).