empirism
substantiv
filosofisk lära som innebär att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt
Exempel
Det gäller till exempel den passage där Humes radikala empirism ställs i relief mot den konservative och Göteborgsbaserade filosofen Vitalis Norström.
Den socialpedagogiska inriktningen utvecklades under upplysningstiden till den pedagogiska realismen med John Locke och Some thoughts concerning education ( 1693), i samband med att rationalismen övergick i empirism.
En huvudfåra förvaltar arvet från den Logisk positivismen, utan dess nackdelar ( protokollsatser, verifikationsteori) men med dess fördelar ( empirism, logisk noggrannhet), kombinerat med den hypotetisk-deduktiva metoden.
Översättningar (7 språk)
- danska
- empirisme
- engelska
- empiricism
- finska
- empirismi
- franska
- empirisme
- isländska
- raunhyggja, reynsluhyggja
- ms
- empirisme
- tyska
- Empirismus
Besläktade ord till empirism
Böjning av empirism
- singular obestämd
- empirism
- singular bestämd
- empirismen
- plural obestämd
- empirismer
- plural bestämd
- empirismerna
Visa fler former (9)
- ci
- empirism · empirism-
- cm
- empirism · empirism-
- pl def gen
- empirismernas
- pl indef gen
- empirismers
- sg def gen
- empirismens
- sg indef gen
- empirisms
- sms
- empirism-
Vanliga frågor om empirism
- Vad betyder empirism?
- filosofisk lära som innebär att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt
- Hur böjs empirism?
- empirism böjs: empirism (grundform), empirismen (bestämd form), empirismer (plural), empirismerna (bestämd plural).