fynd
substantiv
/ˈfʏnd/
1. substantiv
något som man har finna, som blivit funnen, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
Exempel
Det slog länsstyrelsen i Malmö fast på tisdagen då en rapport blev klar om höstens riksbekanta fynd av dödsgiftet dinoseb på en fabrik på området.
Men för 30 kronor är detta ändå ett fynd.
Polisens tekniker har under de senaste dagarna koncentrerat undersökningarna till skjutbanan och säkrat flera viktiga fynd.
2. substantiv något som man kunde köpa till extrapris
Översättningar av fynd (11 språk)
- bulgariska
- нахотка
- danska
- fund
- engelska
- find
- finska
- löydös, löytö
- italienska
- reperto, scoperta
- latin
- inventio
- norska
- funn
- nynorska
- funn
- polska
- odkrycie, znalezisko
- ryska
- нахо́дка
- tyska
- Fund, Schnäppchen
Böjning av fynd
- singular obestämd
- fynd
- singular bestämd
- fyndet
- plural obestämd
- fynd
- plural bestämd
- fynden
Visa fler former (14)
- ci
- fynd · fynd- · fynds · fynds-
- cm
- fynd · fynd- · fynds · fynds-
- pl def gen
- fyndens
- pl indef gen
- fynds
- sg def gen
- fyndets
- sg indef gen
- fynds
- sms
- fynd- · fynds-
Vanliga frågor om fynd
- Vad är synonymer till fynd?
- Synonymer till fynd: upptäckt, kap, klipp.
- Vad betyder fynd?
- något som man har finna, som blivit funnen, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
- Hur uttalas fynd?
- fynd uttalas /ˈfʏnd/.
- Hur böjs fynd?
- fynd böjs: fynd (grundform), fyndet (bestämd form), fynden (bestämd plural).