förläning
substantiv
det att en ägare (länsherre) behåller sin äganderätt men överlåta nyttjanderätten (rätten att använda och dra nytta av det län det gäller)
Exempel
En man vid namn Henrik Pedersen fick av staten en förläning att bygga en fyr och i gengäld få rätten att ta upp tull från passerande fartyg.
Jag får veta att hela Forssa en gång ägdes av hertig Johan, att det på 1600-talet gavs i förläning till trettioåriga krigets fältherre, Arvid Würtenberg och ärvdes efter honom av hans son Lorentz.
På grund av det bräckliga säkerhetsläget utnyttjade Abasjidze statens svaghet och härskade området som en personlig förläning.
Översättningar (1 språk)
- tyska
- Lehenswesen, Lehnswesen, Lehnwesen
Besläktade ord till förläning
Böjning av förläning
- singular obestämd
- förläning
- singular bestämd
- förläningen
- plural obestämd
- förläningar
- plural bestämd
- förläningarna
Visa fler former (9)
- ci
- förlänings · förlänings-
- cm
- förlänings · förlänings-
- pl def gen
- förläningarnas
- pl indef gen
- förläningars
- sg def gen
- förläningens
- sg indef gen
- förlänings
- sms
- förlänings-
Etymologi av förläning
1493 Som fornsvenska 'forlæning'
Vanliga frågor om förläning
- Vad betyder förläning?
- det att en ägare (länsherre) behåller sin äganderätt men överlåta nyttjanderätten (rätten att använda och dra nytta av det län det gäller)
- Hur böjs förläning?
- förläning böjs: förläning (grundform), förläningen (bestämd form), förläningar (plural), förläningarna (bestämd plural).