grundform
substantiv
oböjd form; ordform som i svenskan inte är genitiv eller ackusativ och för vissa ordklasser obestämd form, singular eller utrum
Synonymer till grundform (1)
Motsatser till grundform
Exempel
I ordböcker brukar orden stå i sin grundform
Hon kallar den migration, och det fina är att alla fåglarna visserligen har en liknande grundform, men skiljer sig på ytan.
Det har blivit en grundform som jag använt mig av under hela min karriär, berättar hon och tar fram en svart järnfyrkant fylld med denna grundform av järn målat i rött ( se faktaruta).
Visa fler exempel (1)
Volkswagens retrobil baserad på klassiska bubblan Beetle kom första gången 1998, men nu är efterföljaren klar i. Bubblans grundform är inte så tydlig på nya Beetle, som har en mer markerad motorhuv och akter.
Översättningar (2 språk)
- finska
- perusmuoto
- tyska
- Grundform
Besläktade ord till grundform
Böjning av grundform
- singular obestämd
- grundform
- singular bestämd
- grundformen
- plural obestämd
- grundformer
- plural bestämd
- grundformerna
Visa fler former (9)
- ci
- grundforms · grundforms-
- cm
- grundforms · grundforms-
- pl def gen
- grundformernas
- pl indef gen
- grundformers
- sg def gen
- grundformens
- sg indef gen
- grundforms
- sms
- grundforms-
Vanliga frågor om grundform
- Vad är synonymer till grundform?
- Synonymer till grundform: stamform.
- Vad betyder grundform?
- oböjd form; ordform som i svenskan inte är genitiv eller ackusativ och för vissa ordklasser obestämd form, singular eller utrum
- Vad är motsatsen till grundform?
- Motsatser till grundform: böjningsform.
- Hur böjs grundform?
- grundform böjs: grundform (grundform), grundformen (bestämd form), grundformer (plural), grundformerna (bestämd plural).