Ordbas

halka

verb · substantiv /ˈhalka/

1. verb tappa fotfästet på grund av att underlaget är halt

Synonymer till halka (5)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

halka omkull i snön
halka efter i konkurrensen
Översättningar (10 språk)
engelska
slip
esperanto
ekgliti, gliti
finska
liukastua
italienska
scivolare
lt
paslysti
norska
gli, skli
nynorska
gli, skli, sklida, sklide
portugisiska
deslizar
spanska
deslizarse
tyska
ausrutschen

Besläktade ord till halka

2. substantiv

en vädersituation där det finns is på vägbana varvid de är halare än annars

Synonymer till halka (4)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

SMHI varnar för halka och snörök på måndagskvällen
varning för svår halka
Översättningar (5 språk)
finska
iljanne, liukkaus
franska
verglas
norska
hålke
nynorska
hålke
tyska
Glatteis, Glätte

Besläktade ord till halka

3. substantiv senap; ketchup och senap

Synonymer till halka (4)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

En korv med bröd och halka tack!
Men när han hade smetat halka på sin sista slang, han tänkte efter om han hade någon ny talang
varning för svår halka
Översättningar (5 språk)
finska
iljanne, liukkaus
franska
verglas
norska
hålke
nynorska
hålke
tyska
Glatteis, Glätte

Besläktade ord till halka

Böjning av halka

infinitiv
halka
presens
halkar
preteritum
halkade
supinum
halkat
imperativ
halka
singular obestämd
halka
singular bestämd
halkan
Visa fler former (16)
c
halk · halk-
ci
halka · halka-
cm
halka · halka-
inf s-form
halkas
pres ind s-form
halkas
pres_part gen
halkandes
pres_part nom
halkande
pret ind s-form
halkades
sg def gen
halkans
sg indef gen
halkas
sms
halk- · halka-
sup s-form
halkats

Etymologi av halka

Av fenomenet att fetare glansiga varmkorvar ofta inte håller pålägg vid särskilt bra varvid det ”halkar” av

Vanliga frågor om halka

Vad är synonymer till halka?
Synonymer till halka: slinta, slira, glida, dratta, slippa.
Vad betyder halka?
tappa fotfästet på grund av att underlaget är halt
Hur uttalas halka?
halka uttalas /ˈhalka/.
Hur böjs halka?
halka böjs: halka (infinitiv), halkar (presens), halkade (preteritum), halkat (supinum), halkan (bestämd form).