halta
verb · adjektiv
/ˈhalta/
1. verb
gå på ett oregelbundet sätt, möjligen beroende på smärta eller skada i ett ben så att den gående undviker att belasta detta
Exempel
hästen haltar
Översättningar (12 språk)
- danska
- halte, humpe
- engelska
- limp
- finska
- linkuttaa, nilkuttaa, ontua
- franska
- boiter
- isländska
- haltra, hökta
- italienska
- zoppicare
- norska
- halte
- polska
- kuleć, kuśtykać, szwankować, utykać
- portugisiska
- mancar
- ryska
- хромать
- spanska
- cojear
- tyska
- hinken, humpeln
Besläktade ord till halta
3. verb
inte vara fullständigt, utan sakna vissa vitala delar för att kunna övertyga
Exempel
hästen haltar
Översättningar (12 språk)
- danska
- halte, humpe
- engelska
- limp
- finska
- linkuttaa, nilkuttaa, ontua
- franska
- boiter
- isländska
- haltra, hökta
- italienska
- zoppicare
- norska
- halte
- polska
- kuleć, kuśtykać, szwankować, utykać
- portugisiska
- mancar
- ryska
- хромать
- spanska
- cojear
- tyska
- hinken, humpeln
Uttryck och idiom med halta
- jämförelsen haltar ("leden i jämförelsen passar inte ihop")
Böjning av halta
- infinitiv
- halta
- presens
- haltar
- preteritum
- haltade
- supinum
- haltat
- imperativ
- halta
Visa fler former (6)
- inf s-form
- haltas
- pres ind s-form
- haltas
- pres_part gen
- haltandes
- pres_part nom
- haltande
- pret ind s-form
- haltades
- sup s-form
- haltats
Vanliga frågor om halta
- Vad är synonymer till halta?
- Synonymer till halta: linka.
- Vad betyder halta?
- gå på ett oregelbundet sätt, möjligen beroende på smärta eller skada i ett ben så att den gående undviker att belasta detta
- Hur uttalas halta?
- halta uttalas /ˈhalta/.
- Hur böjs halta?
- halta böjs: halta (infinitiv), haltar (presens), haltade (preteritum), haltat (supinum).