hitanför

Strax hitanför staketet låg en gammal så kallad försvarsgrop och gapade med röda, grå och blåsvarta stenar; det var Skärningen.

Så såg han på landsvägen, som ringlade sig där borta, lite hitanför Teklas hus och som svängde upp och kom fram på andra sidan huset och gick ännu högre upp.

Då var Edit bara vit, men en hinna av grå svett hade dragits över hennes ansikte, och hon hade fradga i mungiporna: hon liknade sin mor, fast på ett hitanför sätt.