hörsel

substantiv /ˈhœr.sɛl/

sinne hos vissa slags djur vilket reagerar på ljudvågor i omgivningen (vilka ger upphov till elektriska impulser i det centrala nervsystemet via mekanoelektrisk transduktion i de organ som svarar för

sinne hos vissa slags djur vilket reagerar på ljudvågor i omgivningen (vilka ger upphov till elektriska impulser i det centrala nervsystemet via mekanoelektrisk transduktion i de o… Visa mer

Exempel

Hon förlorade hörseln på vänstra örat

hon har nedsatt hörsel

Översättningar (14 språk)

engelska: hearing
finska: kuulo
fkv: kuulo
franska: audition, ouïe
hr: sluh
lt: klausa
nederländska: gehoor
norska: hørsel
nynorska: høyrsel, høyrsle
polska: słuch
portugisiska: audição
spanska: audición, oído
tl: pandinig
tyska: Gehör

Besläktade ord till hörsel

höra

Böjning av hörsel

singular obestämd: hörsel
singular bestämd: hörseln
plural obestämd: hörslar
plural bestämd: hörslarna

Visa fler former (11)

ci: hörsel · hörsel-
cm: hörsel · hörsel- · hörsels · hörsels-
pl def gen: hörslarnas
pl indef gen: hörslars
sg def gen: hörselns
sg indef gen: hörsels
sms: hörsel-

Vanliga frågor om hörsel

Vad betyder hörsel?: sinne hos vissa slags djur vilket reagerar på ljudvågor i omgivningen (vilka ger upphov till elektriska impulser i det centrala nervsystemet via mekanoelektrisk transduktion i de organ som svarar för
Hur uttalas hörsel?: hörsel uttalas /ˈhœr.sɛl/.
Hur böjs hörsel?: hörsel böjs: hörsel (grundform), hörseln (bestämd form), hörslar (plural), hörslarna (bestämd plural).