Ordbas

ingifte

substantiv

handlingen eller företeelsen att en person gifta in i en familj

Exempel

Ett ingifte bland de baktriska herresläkterna, med stöd av starka klippfästen, var ingen dålig politik.
Från Bydelsbach af Bregentved tog efter ingifte, en från Westfalen invandrad ätt, namnet Bydelsbak af Torbenfeld, men denna ätt förde en delad sköld med två röda liljor i silverfält, över ett rött fält.
Efter den ingifte morbroderns död 1642 tillbragte hon resten av livet i Köpenhamn, därav 18 år hos sin släkting, kansler Christen Thomesen Sehested på Kongens Nytorv.

Besläktade ord till ingifte

Böjning av ingifte

singular obestämd
ingifte
singular bestämd
ingiftet
plural obestämd
ingiften
plural bestämd
ingiftena
Visa fler former (9)
ci
ingiftes · ingiftes-
cm
ingiftes · ingiftes-
pl def gen
ingiftenas
pl indef gen
ingiftens
sg def gen
ingiftets
sg indef gen
ingiftes
sms
ingiftes-

Vanliga frågor om ingifte

Vad betyder ingifte?
handlingen eller företeelsen att en person gifta in i en familj
Hur böjs ingifte?
ingifte böjs: ingifte (grundform), ingiftet (bestämd form), ingiften (plural), ingiftena (bestämd plural).