klacka
verb
/ˈklakːa/
1. verb sparka en boll med hälen eller med skons klack
Exempel
Men han måste klacka enkronor på scen och sjunga låten' Vi hänger med' för att få ihop kosing till sig och managern.
I början av gårdagens stängda träning högg det till i Ola Toivonens baksida lår i högerbenet när han skulle klacka en boll.
Med tio minuter kvar av matchen sköt Frankrikes Yohan Cabaye ett stenhårt långskott som just Welbeck med nöd och näppe kunde klacka utanför egen målstolpe.
2. verb montera på en ny klack på en sko
Böjning av klacka
- infinitiv
- klacka
- presens
- klackar
- preteritum
- klackade
- supinum
- klackat
- imperativ
- klacka
Visa fler former (21)
- c
- klack · klack-
- inf s-form
- klackas
- pres ind s-form
- klackas
- pres_part gen
- klackandes
- pres_part nom
- klackande
- pret ind s-form
- klackades
- pret_part def pl gen
- klackades
- pret_part def pl nom
- klackade
- pret_part def sg masc gen
- klackades
- pret_part def sg masc nom
- klackade
- pret_part def sg no_masc gen
- klackades
- pret_part def sg no_masc nom
- klackade
- pret_part indef pl gen
- klackades
- pret_part indef pl nom
- klackade
- pret_part indef sg n gen
- klackats
- pret_part indef sg n nom
- klackat
- pret_part indef sg u gen
- klackads
- pret_part indef sg u nom
- klackad
- sms
- klack-
- sup s-form
- klackats
Vanliga frågor om klacka
- Vad betyder klacka?
- sparka en boll med hälen eller med skons klack
- Hur uttalas klacka?
- klacka uttalas /ˈklakːa/.
- Hur böjs klacka?
- klacka böjs: klacka (infinitiv), klackar (presens), klackade (preteritum), klackat (supinum).