knalle
substantiv
1. substantiv kringvandrande (västgötsk) försäljare
Synonymer till knalle (1)
Exempel
Nära en liten vik där ejdrar och änder guppar omkring i vattnet eller ligger och jäser i solen på en knalle just intill.
Hasse Klasson har jobbat inom konfektion, kuskat runt som knalle, ägt en lågprisbutik.
En riktig knalle skrattar gott och säger:
Besläktade ord till knalle
2. substantiv liten och ofta brant höjd, kulle eller backe; även om toppen på sådan
Synonymer till knalle (1)
3. substantiv skeppsskorpa, litet stycke (hårt) bröd, brödbit
Synonymer till knalle (1)
Exempel
Rjabko – en soldaträtt, bestående av uppblötta knallar kokade i ister
Översättningar av knalle (4 språk)
- finska
- kukkula, nyppylä
- lt
- gūbrys
- polska
- górka, pagórek
- tyska
- Anhöhe, Hausierer, resender Verkäufer
Böjning av knalle
- singular obestämd
- knalle
- singular bestämd
- knallen
- plural obestämd
- knallar
- plural bestämd
- knallarna
Visa fler former (13)
- ci
- knall · knall-
- cm
- knall · knall- · knalles · knalles- · knalls · knalls-
- pl def gen
- knallarnas
- pl indef gen
- knallars
- sg def gen
- knallens
- sg indef gen
- knalles
- sms
- knall-
Etymologi av knalle
1842 Besläktat med verbet knalla (”gå långsamt”)
1673 Besläktat med knöl
Ursprunget är samma som 2 - liten upphöjning, knöl
Vanliga frågor om knalle
- Vad är synonymer till knalle?
- Synonymer till knalle: skeppsskorpa.
- Vad betyder knalle?
- kringvandrande (västgötsk) försäljare
- Hur böjs knalle?
- knalle böjs: knalle (grundform), knallen (bestämd form), knallar (plural), knallarna (bestämd plural).