Ordbas

kondottiär

substantiv

anförare för legotrupp i det medeltida Italien; lycksökare

Exempel

Fursten-regenten, general Zaja__; czek, före detta jakobin och alltid kondottiär, var känd för sin hos en statsman klandervärt lättsinniga inställning till författningar, lagar och förordningar.
Federico da Montefeltro, född 7 juni 1422 i Gubbio, död 10 september 1482 i Ferrara, var en italiensk kondottiär och hertig av Urbino.
Som kondottiär skapade han sig en stor förmögenhet genom att hyra ut sin här till bland andra påven och republiken Florens.
Översättningar (2 språk)
engelska
condottiere
tyska
Condottiere

Besläktade ord till kondottiär

Böjning av kondottiär

singular obestämd
kondottiär
singular bestämd
kondottiären
plural obestämd
kondottiärer
plural bestämd
kondottiärerna
Visa fler former (14)
ci
kondottiär · kondottiär- · kondottiärs · kondottiärs-
cm
kondottiär · kondottiär- · kondottiärs · kondottiärs-
pl def gen
kondottiärernas
pl indef gen
kondottiärers
sg def gen
kondottiärens
sg indef gen
kondottiärs
sms
kondottiär- · kondottiärs-

Etymologi av kondottiär

Av italienska 'condottiere'

Vanliga frågor om kondottiär

Vad betyder kondottiär?
anförare för legotrupp i det medeltida Italien; lycksökare
Hur böjs kondottiär?
kondottiär böjs: kondottiär (grundform), kondottiären (bestämd form), kondottiärer (plural), kondottiärerna (bestämd plural).