konjunktiv
substantiv · adjektiv
1. substantiv
modus som uttrycker något ovisst, potentiellt eller något som talaren inte kan gå i god för
Exempel
Hon bläddrade igenom den franska grammatiken tills hon kom till kapitlet om konjunktiven och letade rätt på imperfektum konjunktiv.
Modusen är indikativ, konjunktiv, optativ och imperativ.
Verben har två diateser ( aktivum och passivum), tre finita modi ( indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer ( infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).
Översättningar (9 språk)
- engelska
- conjunctive mood, subjunctive, subjunctive mood
- finska
- konjunktiivi
- franska
- subjonctif
- isländska
- viðtengingarháttur
- polska
- tryb łączący
- portugisiska
- conjuntivo
- ryska
- сослагательное наклонение
- spanska
- subjuntivo
- tyska
- Konjunktiv
Besläktade ord till konjunktiv
2. adjektiv icke självständig
Besläktade ord till konjunktiv
Böjning av konjunktiv
- singular obestämd
- konjunktiv
- singular bestämd
- konjunktiven
- plural obestämd
- konjunktiver
- plural bestämd
- konjunktiverna
Visa fler former (9)
- ci
- konjunktiv · konjunktiv-
- cm
- konjunktiv · konjunktiv-
- pl def gen
- konjunktivernas
- pl indef gen
- konjunktivers
- sg def gen
- konjunktivens
- sg indef gen
- konjunktivs
- sms
- konjunktiv-
Etymologi av konjunktiv
Sedan 1753 av latinska (modus) conjunctivus. Av conjungere "sammanbinda; göra beroende"
Vanliga frågor om konjunktiv
- Vad betyder konjunktiv?
- modus som uttrycker något ovisst, potentiellt eller något som talaren inte kan gå i god för
- Hur böjs konjunktiv?
- konjunktiv böjs: konjunktiv (grundform), konjunktiven (bestämd form), konjunktiver (plural), konjunktiverna (bestämd plural).