krön
substantiv · verb
/ˈkrøːn/
1. substantiv
översta del eller kant, särskilt om höga naturföreteelse såsom kulle och berg; kulmen
Exempel
Strax efter ett krön finns en skylt på högra sidan av vägen
1970 nådde USA:s produktion sitt krön
Översättningar (6 språk)
- engelska
- crest
- finska
- harja, huippu, laki
- franska
- crête, pic
- italienska
- cima
- spanska
- cima
- tyska
- Gipfel, Kamm
Böjning av krön
- singular obestämd
- krön
- singular bestämd
- krönet
- plural obestämd
- krön
- plural bestämd
- krönen
Visa fler former (14)
- ci
- krön · krön- · kröns · kröns-
- cm
- krön · krön- · kröns · kröns-
- pl def gen
- krönens
- pl indef gen
- kröns
- sg def gen
- krönets
- sg indef gen
- kröns
- sms
- krön- · kröns-
Vanliga frågor om krön
- Vad är synonymer till krön?
- Synonymer till krön: kam, höjd.
- Vad betyder krön?
- översta del eller kant, särskilt om höga naturföreteelse såsom kulle och berg; kulmen
- Hur uttalas krön?
- krön uttalas /ˈkrøːn/.
- Hur böjs krön?
- krön böjs: krön (grundform), krönet (bestämd form), krönen (bestämd plural).