kut
substantiv
1. substantiv puckel (på rygg); böjning (av rygg)
Exempel
Folk förstår inte att mamma säl är ute och fiskar och inte törs simma fram till sin kut eftersom människor står för nära och tittar, säger Stefan Dahlhielm, vakthavande vid Hallandspolisen.
Björkekinds ursprungliga tingsplats låg vid Kuddby där ortnamnet anger den kut d.v.s. åsrygg som själva tingsplatsen en gång var belägen på, men flyttades under slutet av 1700-talet till Höckerstad i Östra Ny socken.
Namnet ( 1377 Kutbo sokn) tolkas som' kutabornas socken' där kut,' knöl, puckel; backe, kulle' syftar på den puckelliknande höjd kyrkan ligger på.
2. substantiv unge till säl
3. substantiv häftigt springande
Böjning av kut
- singular obestämd
- kut
- singular bestämd
- kuten
- plural obestämd
- kutar
- plural bestämd
- kutarna
Visa fler former (14)
- ci
- kut · kut- · kuts · kuts-
- cm
- kut · kut- · kuts · kuts-
- pl def gen
- kutarnas
- pl indef gen
- kutars
- sg def gen
- kutens
- sg indef gen
- kuts
- sms
- kut- · kuts-
Vanliga frågor om kut
- Vad är synonymer till kut?
- Synonymer till kut: sälkut, sälunge.
- Vad betyder kut?
- puckel (på rygg); böjning (av rygg)
- Hur böjs kut?
- kut böjs: kut (grundform), kuten (bestämd form), kutar (plural), kutarna (bestämd plural).