magnitud
substantiv
1. substantiv
ett mått på en stjärnas ljusstyrka, se vidare absolut magnitud respektive skenbar magnitud
Besläktade ord till magnitud
2. substantiv
ett mått på styrkan av en jordbävning, baserat på den frigjorda energin
Exempel
Den starkaste jordbävningen som registrerats hade magnitud 9,5 enligt Richterskalan
3. substantiv
storleksordning; ett ungefärligt mått på ett heltals storlek baserat på antalet siffror som måste användas för att beskriva det (i bas 10)
Exempel
Blanda inte ihop kilogram och gram i dina beräkningar – gör du det får du ett svar som är tre magnituder fel
Böjning av magnitud
- singular obestämd
- magnitud
- singular bestämd
- magnituden
- plural obestämd
- magnituder
- plural bestämd
- magnituderna
Visa fler former (14)
- ci
- magnitud · magnitud- · magnituds · magnituds-
- cm
- magnitud · magnitud- · magnituds · magnituds-
- pl def gen
- magnitudernas
- pl indef gen
- magnituders
- sg def gen
- magnitudens
- sg indef gen
- magnituds
- sms
- magnitud- · magnituds-
Vanliga frågor om magnitud
- Vad betyder magnitud?
- ett mått på en stjärnas ljusstyrka, se vidare absolut magnitud respektive skenbar magnitud
- Hur böjs magnitud?
- magnitud böjs: magnitud (grundform), magnituden (bestämd form), magnituder (plural), magnituderna (bestämd plural).