magnus
substantiv
ett mansnamn
Böjning av magnus
- singular obestämd
- magnus
- singular bestämd
- magnus
- plural obestämd
- magnusar
- plural bestämd
- magnusarna
Visa fler former (9)
- ci
- magnus · magnus-
- cm
- magnus · magnus-
- pl def gen
- magnusarnas
- pl indef gen
- magnusars
- sg def gen
- magnus
- sg indef gen
- magnus
- sms
- magnus-
Etymologi av magnus
Av fornsvenska 'Magnus', av latin 'magnus'. Belagt som dopnamn i Sverige från 1100-talet
Vanliga frågor om magnus
- Vad betyder magnus?
- ett mansnamn
- Hur böjs magnus?
- magnus böjs: magnus (grundform), magnusar (plural), magnusarna (bestämd plural).