monoftongering

I de flesta östnordiska varieteter skedde tidigt en monoftongering av de fornnordiska diftongerna, så att ei, øy och au övergick i eː, øː och øː.

Denna monoftongering skedde inte i de flesta västnordiska varieteterna, så nynorska stein, øyra och auga motsvaras på svenska av sten, öra och öga.

Skaftfellskur einhljóðaframburður (” skaftafellsk monoftongering”) innebär att a, e, i, o, u och ö inte diftongeras framför gi.