Ordbas

mäkta

verb · adverb /ˈmɛkta/

1. verb orka, förmå, klara av; ha tillräcklig förmåga att

Synonymer till mäkta (4)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

Jag mäktar inte med mer tårta
John sade att han inte mäktar skriva mer om olyckan han varit med om
jag mäktar inte mer
Översättningar (3 språk)
norska
makte
polska
być w stanie, móc
tyska
bewältigen, können, schaffen, vermögen

Besläktade ord till mäkta

2. adverb synnerligen, i hög grad

Synonymer till mäkta (2)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

Hon var mäkta stolt över deras insats på planen
han var mäkta imponerad
Översättningar (2 språk)
norska
mektig
polska
bardzo, nadzwyczaj, niewiarygodnie, niezwykle

Besläktade ord till mäkta

Böjning av mäkta

infinitiv
mäkta
presens
mäktar
preteritum
mäktade
supinum
mäktat
imperativ
mäkta
Visa fler former (10)
c
mäkta · mäkta-
inf s-form
mäktas
invar
mäkta
pres ind s-form
mäktas
pres_part gen
mäktandes
pres_part nom
mäktande
pret ind s-form
mäktades
sms
mäkta-
sup s-form
mäktats

Etymologi av mäkta

1381 som fornsvenska 'mækta', bildat till substantivet makt

1500s början, som fornsvenska 'mækta', av gml 'mechtich'

Vanliga frågor om mäkta

Vad är synonymer till mäkta?
Synonymer till mäkta: klara av, förmå, orka, tya.
Vad betyder mäkta?
orka, förmå, klara av; ha tillräcklig förmåga att
Hur uttalas mäkta?
mäkta uttalas /ˈmɛkta/.
Hur böjs mäkta?
mäkta böjs: mäkta (infinitiv), mäktar (presens), mäktade (preteritum), mäktat (supinum).