naturbegåvning
substantiv
1. substantiv begåvning som en person har från födelsen
Synonymer till naturbegåvning (3)
Exempel
Ulla Skoog var redan rutinerad skådis och skulle snart slå igenom brett som en av Lorry-stjärnorna, Thomas Petersson en ung halländsk naturbegåvning som drev eget lantbruk.
Men det visade sig att jag faktiskt är en riktig naturbegåvning när det gäller att stiga upp på morgonen.
Karin Lycke är en makalös naturbegåvning och gör en urstark rolltolkning som Bess McNeill i Breaking the waves i S:t Johanneskyrkan.
Besläktade ord till naturbegåvning
2. substantiv person med en sådan begåvning
Översättningar av naturbegåvning (3 språk)
- finska
- avu, luonnonlahja, luonnonlahjakkuus
- japanska
- 天才
- tyska
- Naturbegabung
Böjning av naturbegåvning
- singular obestämd
- naturbegåvning
- singular bestämd
- naturbegåvningen
- plural obestämd
- naturbegåvningar
- plural bestämd
- naturbegåvningarna
Visa fler former (9)
- ci
- naturbegåvnings · naturbegåvnings-
- cm
- naturbegåvnings · naturbegåvnings-
- pl def gen
- naturbegåvningarnas
- pl indef gen
- naturbegåvningars
- sg def gen
- naturbegåvningens
- sg indef gen
- naturbegåvnings
- sms
- naturbegåvnings-
Vanliga frågor om naturbegåvning
- Vad är synonymer till naturbegåvning?
- Synonymer till naturbegåvning: född begåvning, medfödd talang, naturlig gåva.
- Vad betyder naturbegåvning?
- begåvning som en person har från födelsen
- Hur böjs naturbegåvning?
- naturbegåvning böjs: naturbegåvning (grundform), naturbegåvningen (bestämd form), naturbegåvningar (plural), naturbegåvningarna (bestämd plural).