offer
substantiv
/ˈɔfːɛr/
1. substantiv någon som råkar ut för något negativt, vanligen ett brott
Exempel
Rånaren smet innan offret ens märkt vad som hänt
krigets offer
falla offer för en kula
2. substantiv något som offras eller ges bort
Exempel
krigets offer
falla offer för en kula
Översättningar av offer (17 språk)
- bulgariska
- жертва
- ca
- sacrifici
- danska
- offer
- engelska
- oblation, offering, prey, sacrifice, victim
- finska
- uhri
- franska
- victime
- hebreiska
- מִנְחָה, קוֹרְבָּן
- isländska
- brotaþoli, fórn
- japanska
- 犠牲者, 生け贄, 生贄, 被害者
- lt
- auka
- norska
- offer
- nynorska
- offer
- polska
- ofiara
- ryska
- жертва
- spanska
- ofrenda, sacrificio, víctima
- tyska
- Opfer
- uk
- жертва
Böjning av offer
- singular obestämd
- offer
- singular bestämd
- offret
- plural obestämd
- offer
- plural bestämd
- offren
Visa fler former (11)
- ci
- offer · offer-
- cm
- offer · offer- · offers · offers-
- pl def gen
- offrens
- pl indef gen
- offers
- sg def gen
- offrets
- sg indef gen
- offers
- sms
- offer-
Vanliga frågor om offer
- Vad är synonymer till offer?
- Synonymer till offer: blot, drabbad.
- Vad betyder offer?
- någon som råkar ut för något negativt, vanligen ett brott
- Hur uttalas offer?
- offer uttalas /ˈɔfːɛr/.
- Hur böjs offer?
- offer böjs: offer (grundform), offret (bestämd form), offren (bestämd plural).