Ordbas

polsktalande

adjektiv

som talar eller besitter färdigheten att tala språket polska

Exempel

I samband med Münchenavtalet i september 1938 ockuperade Polen delar av det tjeckiska Schlesien, polsktalande Zaolzie ( tjeckiska: Záolší) samt den tjeckiska delen av den polsk-tjeckiska staden Cieszyn.
Under 1940-talet och 1950-talet bosatte sig polska och ukrainska flyktingar från områdena öster om Curzonlinjen i regionen, vars befolkning idag huvudsakligen är polsktalande katoliker.
Områdets tysktalande befolkning tvångsförflyttades då över gränsen och områdets invånare är därför idag huvudsakligen polsktalande katoliker.

Vanliga frågor om polsktalande

Vad betyder polsktalande?
som talar eller besitter färdigheten att tala språket polska