Ordbas

pudel

substantiv /ˈpʉːdɛl/

1. substantiv

intelligent och lättlärd medelstor hundras med hängande öron och ullig päls, ofta används beteckningen för dvärgpudel

Exempel

En stereotyp om pudlar är att de nästan bara ägs av äldre överklasstanter

Besläktade ord till pudel

2. substantiv offentlig ursäkt efter (politiskt) fiasko

Exempel

Utrikesministern gjorde en pudel på presskonferensen

Uttryck och idiom med pudel

Översättningar av pudel (13 språk)
danska
puddelhund
engelska
poodle
esperanto
pudelo
et
puudel, puudlikoer
finska
villakoira
franska
barbet, barbette
nederländska
poedel
norska
puddel
nynorska
puddel
ryska
пудель
spanska
caniche
turkiska
kaniş
tyska
Pudel

Böjning av pudel

singular obestämd
pudel
singular bestämd
pudeln
plural obestämd
pudlar
plural bestämd
pudlarna
Visa fler former (11)
ci
pudel · pudel-
cm
pudel · pudel- · pudels · pudels-
pl def gen
pudlarnas
pl indef gen
pudlars
sg def gen
pudelns
sg indef gen
pudels
sms
pudel-

Etymologi av pudel

Sedan sent 1700-tal från tyska 'Pudel(Pudelhund' av [[pudeln#Tyska ”plaska i vatten”, besläktat med svenska puddla med samma betydelse samt pöl. Ordet kommer från att pudeln användes vid sjöfågeljakt

Vanliga frågor om pudel

Vad betyder pudel?
intelligent och lättlärd medelstor hundras med hängande öron och ullig päls, ofta används beteckningen för dvärgpudel
Hur uttalas pudel?
pudel uttalas /ˈpʉːdɛl/.
Hur böjs pudel?
pudel böjs: pudel (grundform), pudeln (bestämd form), pudlar (plural), pudlarna (bestämd plural).