Ordbas

rökning

substantiv /ˈrøːknɪŋ/

1. substantiv

inandning av (toxiska) gaser (vanligen med tobak) med hjälp av pipa, cigarr, cigarett eller liknande föremål /i njutningssyfte/; det att röka

Exempel

Många arbetsplatser tillåter inte rökning av hälsoskäl
Rökning förbjuden
rökningens faror

2. substantiv

en metod att konservera och smaksätta olika livsmedel genom att röka dem

Exempel

Efter rökning kan fisken sparas längre
rökningens faror
Översättningar av rökning (13 språk)
danska
rygning
engelska
smoking
esperanto
fumado
et
suitsutamine
finska
savustaminen, tupakointi
grekiska
κάπνισμα
isländska
reykingar
nederländska
roken
norska
røyking
nynorska
røyking
polska
palenie
portugisiska
defumação, fumo
tyska
Rauchen, Räuchern

Böjning av rökning

singular obestämd
rökning
singular bestämd
rökningen
plural obestämd
rökningar
plural bestämd
rökningarna
Visa fler former (9)
ci
röknings · röknings-
cm
röknings · röknings-
pl def gen
rökningarnas
pl indef gen
rökningars
sg def gen
rökningens
sg indef gen
röknings
sms
röknings-

Vanliga frågor om rökning

Vad betyder rökning?
inandning av (toxiska) gaser (vanligen med tobak) med hjälp av pipa, cigarr, cigarett eller liknande föremål /i njutningssyfte/; det att röka
Hur uttalas rökning?
rökning uttalas /ˈrøːknɪŋ/.
Hur böjs rökning?
rökning böjs: rökning (grundform), rökningen (bestämd form), rökningar (plural), rökningarna (bestämd plural).