självhärskare
substantiv
ensam härskare med obegränsad (absolut) makt
Synonymer till självhärskare (3)
Exempel
Sexton år gammal tog han sig 1547 titeln " tsar och självhärskare över hela Ryssland ", och blev därmed den första ryska regent som offentligt titulerade sig " tsar ".
Han är ursprungligen indisk prins, Dakkar, som efter en större katastrof etablerat sig som kapten och självhärskare på sin ubåt Nautilus.
På 1400-talet, efter att storfursten i Moskva hade utropat sig till självhärskare över alla ryssar, utvecklades bojargruppen till en tjänsteadel till storfurstens förfogande.
Översättningar (1 språk)
- tyska
- Alleinherrscher
Besläktade ord till självhärskare
Böjning av självhärskare
- singular obestämd
- självhärskare
- singular bestämd
- självhärskaren
- plural obestämd
- självhärskare
- plural bestämd
- självhärskarna
Visa fler former (9)
- ci
- självhärskar · självhärskar-
- cm
- självhärskar · självhärskar-
- pl def gen
- självhärskarnas
- pl indef gen
- självhärskares
- sg def gen
- självhärskarens
- sg indef gen
- självhärskares
- sms
- självhärskar-
Etymologi av självhärskare
Belagt i svenska språket sedan 1789. Jämför tyska Selbstherrscher
Vanliga frågor om självhärskare
- Vad är synonymer till självhärskare?
- Synonymer till självhärskare: autokrat, diktator, envåldshärskare.
- Vad betyder självhärskare?
- ensam härskare med obegränsad (absolut) makt
- Hur böjs självhärskare?
- självhärskare böjs: självhärskare (grundform), självhärskaren (bestämd form), självhärskarna (bestämd plural).