snor
substantiv · verb
/ˈsnuːr/
1. substantiv
fast eller flytande substans (slem) som bildas i slemhinnor i näsan, och kan rinna ur näsborrarna
Synonymer till snor (1)
Exempel
Snoret rinner hela tiden
Så äntligen finns det tid att upptäcka att februari kan vara mer än snömodd, snor och snålblåst.
De snor färgen och klottrar under lågtrafik när det är lite passagerare, säger SL:s pressekreterare Lena Sandell.
Visa fler exempel (1)
Moa, snart 5, påpekar att lillasyster Meja” har snor överallt” och pappa Patrik Zahn rycker ut.
Översättningar (9 språk)
- danska
- snot
- engelska
- snot
- finska
- räkä
- franska
- morve
- japanska
- 鼻水
- norska
- snørr
- portugisiska
- ranho, tatu
- spanska
- moco
- tyska
- Rotz
Böjning av snor
- singular obestämd
- snor
- singular bestämd
- snoren · snoret
Visa fler former (8)
- ci
- snor · snor-
- cm
- snor · snor-
- sg def gen
- snorens · snorets
- sg indef gen
- snors
- sms
- snor-
Etymologi av snor
Av fornsvenska 'snoor' med tidig fornsvensk vokalförlängning, av ett germanskt *snuza-
Vanliga frågor om snor
- Vad är synonymer till snor?
- Synonymer till snor: nasalt mucus.
- Vad betyder snor?
- fast eller flytande substans (slem) som bildas i slemhinnor i näsan, och kan rinna ur näsborrarna
- Hur uttalas snor?
- snor uttalas /ˈsnuːr/.
- Hur böjs snor?
- snor böjs: snor (grundform), snoren (bestämd form).