snälltågslok

Den högre hastigheten erhölls genom att ångloken växlades upp med större drivhjul och ibland med vevtapparna längre in mot centrum ( snälltågslok), vilket gav längre sträcka per hjulvarv, men lägre dragkraft.

Förebilden för F-loket var Deutsche Reichsbahns Gesellschaft ( DRG) snälltågslok E18, där ASEA fick utveckla ett lok efter dessa mått.

Loken var en ombyggnation av SJ littera A från år 1906, ett snälltågslok med axelföljden 2' B1'.