spricka
verb · substantiv
/ˈsprɪkːa/
1. verb rämna, brytas sönder och bilda långsmal öppning
Exempel
spruckna äktenskap
samarbetet sprack
byxan sprack
Översättningar (9 språk)
- bulgariska
- изпуквам, пръсвам, спуквам
- danska
- sprække
- engelska
- burst, crack
- finska
- haljeta, lohjeta, ratketa
- italienska
- creparsi, incrinarsi, spaccarsi
- nederländska
- barsten, splijten
- polska
- pękać, rozprysnąć
- portugisiska
- rachar
- tyska
- bersten, platzen, zerbrechen, zerspringen
2. substantiv
långsmal delning i material bildad av påfrestning på hårt och ofta sprött material
Exempel
en spricka i regeringen
en spricka i berget
Översättningar (16 språk)
- danska
- sprække
- engelska
- chink, crack
- finska
- halkeama, rako
- franska
- fissure
- hebreiska
- סֶדֶק
- isländska
- sprunga
- italienska
- crepa, frattura, spaccatura
- lt
- plyšys, įskilimas, įtrūkimas
- nederländska
- barst
- persiska
- ترک
- polska
- pęknięcie
- portugisiska
- rachadura
- ryu
- あーき
- spanska
- grieta
- tyska
- Riss, Spalt, Spalte, Sprung
- yi
- שפּאַלט
3. substantiv oenighet mellan två tidigare vänskapliga parter
Exempel
en spricka i regeringen
en spricka i berget
Översättningar (16 språk)
- danska
- sprække
- engelska
- chink, crack
- finska
- halkeama, rako
- franska
- fissure
- hebreiska
- סֶדֶק
- isländska
- sprunga
- italienska
- crepa, frattura, spaccatura
- lt
- plyšys, įskilimas, įtrūkimas
- nederländska
- barst
- persiska
- ترک
- polska
- pęknięcie
- portugisiska
- rachadura
- ryu
- あーき
- spanska
- grieta
- tyska
- Riss, Spalt, Spalte, Sprung
- yi
- שפּאַלט
Böjning av spricka
- infinitiv
- spricka
- presens
- spricker
- preteritum
- sprack
- supinum
- spruckit
- imperativ
- sprick
- singular obestämd
- spricka
- singular bestämd
- sprickan
- plural obestämd
- sprickor
- plural bestämd
- sprickorna
Visa fler former (41)
- c
- sprick · sprick-
- ci
- sprick · sprick- · spricke · spricke-
- cm
- sprick · sprick- · spricke · spricke- · spricks · spricks-
- inf s-form
- sprickas
- pl def gen
- sprickornas
- pl indef gen
- sprickors
- pres ind s-form
- sprickes · spricks
- pres konj aktiv
- spricke
- pres konj s-form
- sprickes
- pres_part gen
- sprickandes
- pres_part nom
- sprickande
- pret ind s-form
- spracks
- pret konj aktiv
- sprucke
- pret konj s-form
- spruckes
- pret_part def pl gen
- sprucknas
- pret_part def pl nom
- spruckna
- pret_part def sg masc gen
- sprucknes
- pret_part def sg masc nom
- spruckne
- pret_part def sg no_masc gen
- sprucknas
- pret_part def sg no_masc nom
- spruckna
- pret_part indef pl gen
- sprucknas
- pret_part indef pl nom
- spruckna
- pret_part indef sg n gen
- spruckets
- pret_part indef sg n nom
- sprucket
- pret_part indef sg u gen
- spruckens
- pret_part indef sg u nom
- sprucken
- sg def gen
- sprickans
- sg indef gen
- sprickas
- sms
- sprick- · spricke-
- sup s-form
- spruckits
Vanliga frågor om spricka
- Vad är synonymer till spricka?
- Synonymer till spricka: krackelera, brista, bristning, klyfta, bräcka.
- Vad betyder spricka?
- långsmal delning i material bildad av påfrestning på hårt och ofta sprött material
- Hur uttalas spricka?
- spricka uttalas /ˈsprɪkːa/.
- Hur böjs spricka?
- spricka böjs: spricka (infinitiv), spricker (presens), sprack (preteritum), spruckit (supinum), sprick (imperativ).