Ordbas

ståndsperson

substantiv

person av herrskapsklass

Synonymer till ståndsperson (1)

Exempel

I denna mellanperiod, efter 1866 och före första världskriget, behövde man för att agera i politiken varken vara ståndsperson eller medlem utan rätt och slätt medborgare.
I verkligheten var det inte en engelsk kung utan en fransk ståndsperson som adelsmannen flydde ifrån.
Çelebi ( på svenska även chelebi och tjelebi) är turkiska för " herre ", " ståndsperson " och har använts främst i Osmanska riket som en adelstitel.

Besläktade ord till ståndsperson

Böjning av ståndsperson

singular obestämd
ståndsperson
singular bestämd
ståndspersonen
plural obestämd
ståndspersoner
plural bestämd
ståndspersonerna
Visa fler former (14)
ci
ståndsperson · ståndsperson- · ståndspersons · ståndspersons-
cm
ståndsperson · ståndsperson- · ståndspersons · ståndspersons-
pl def gen
ståndspersonernas
pl indef gen
ståndspersoners
sg def gen
ståndspersonens
sg indef gen
ståndspersons
sms
ståndsperson- · ståndspersons-

Vanliga frågor om ståndsperson

Vad är synonymer till ståndsperson?
Synonymer till ståndsperson: frälseman.
Vad betyder ståndsperson?
person av herrskapsklass
Hur böjs ståndsperson?
ståndsperson böjs: ståndsperson (grundform), ståndspersonen (bestämd form), ståndspersoner (plural), ståndspersonerna (bestämd plural).