Ordbas

tabu

substantiv · adjektiv /taˈbʉː/

1. substantiv

något som är eller uppfattas som förbjuda, heligt, som måste undvikas ofta grundat på ockulta eller religiösa grunder

Synonymer till tabu (1)

Källor: Folkets lexikon

Exempel

Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor har under många år varit tabu i rådsdebatterna.
Sedan något år tillbaka har emellertid detta tabu brutits.
Ytterligare ett tabu har därmed brutits i amerikansk TV, där allt från mord till våldtäkt och annat länge varit fullt godtagbart att visa.
Översättningar (11 språk)
ca
tabú
engelska
taboo
franska
tabou
fy
taboe
isländska
bannhelgi, feimnismál
italienska
tabù
nederländska
taboe
norska
tabu
spanska
tabú
tyska
Tabu
yi
טאַבו‎

Besläktade ord till tabu

2. adjektiv

Synonymer till tabu (1)

Besläktade ord till tabu

Böjning av tabu

singular obestämd
tabu
singular bestämd
tabut
plural obestämd
tabun
plural bestämd
tabuna
Visa fler former (11)
c
tabu
ci
tabu · tabu-
cm
tabu · tabu-
invar
tabu
pl def gen
tabunas
pl indef gen
tabuns
sg def gen
tabuts
sg indef gen
tabus
sms
tabu-

Etymologi av tabu

Av engelska 'taboo', av to 'tabu', av urpolynesiska *tapu

Vanliga frågor om tabu

Vad är synonymer till tabu?
Synonymer till tabu: förbjuden.
Vad betyder tabu?
något som är eller uppfattas som förbjuda, heligt, som måste undvikas ofta grundat på ockulta eller religiösa grunder
Hur uttalas tabu?
tabu uttalas /taˈbʉː/.
Hur böjs tabu?
tabu böjs: tabu (grundform), tabut (bestämd form), tabun (plural), tabuna (bestämd plural).