urskiljning
substantiv
1. substantiv det att urskilja eller avskilja något, avskiljande
Synonymer till urskiljning (1)
Exempel
Pojken hade, utan större urskiljning, åkt runt på sin moped, trängt sig in hos okända kvinnor främst i Majorna och Johanneberg och gjort sig skyldig till diverse sexövergrepp.
Oppositionen bör välja sina strider med större urskiljning – särskilt strider för principens skull.
Projektet innefattar att polisen har rätt att begära legitimation på alla som ser” misstänkta ut”, vilket i praktiken innebär en rasistisk urskiljning av dem som inte ser svenska ut i polisens ögon.
2. substantiv det att kunna urskilja något, urskillning, urskillningsförmåga
Synonymer till urskiljning (1)
Böjning av urskiljning
- singular obestämd
- urskiljning
- singular bestämd
- urskiljningen
- plural obestämd
- urskiljningar
- plural bestämd
- urskiljningarna
Visa fler former (9)
- ci
- urskiljnings · urskiljnings-
- cm
- urskiljnings · urskiljnings-
- pl def gen
- urskiljningarnas
- pl indef gen
- urskiljningars
- sg def gen
- urskiljningens
- sg indef gen
- urskiljnings
- sms
- urskiljnings-
Vanliga frågor om urskiljning
- Vad är synonymer till urskiljning?
- Synonymer till urskiljning: urskillning.
- Vad betyder urskiljning?
- det att urskilja eller avskilja något, avskiljande
- Hur böjs urskiljning?
- urskiljning böjs: urskiljning (grundform), urskiljningen (bestämd form), urskiljningar (plural), urskiljningarna (bestämd plural).