vilt
substantiv · adjektiv · adverb
/ˈvɪlt/
1. substantiv
(kollektivbetydelse, plural ovanlig och kontroversiell) vilda däggdjur och fåglar som jakt för att bli mänsklig föda
Exempel
Ack, vad man dansade med såväl telefonkiosker som toapappersrullar och vilt flirtande kameler.
Inget för pastellkryddad, mjäkig skonkost, utan för vilt, grytor och oxkött med kraftiga såser och hög smak.
I brevet frågar SSI om kostvanorna för att undvika försökspersoner som inte dricker mjölk eller som äter extremt mycket vilt.
Översättningar (6 språk)
- esperanto
- ĉasbestaro
- franska
- gibier
- id
- hewan buruan
- isländska
- veiðidýr
- norska
- vilt
- tyska
- Wild, Wildbret
Besläktade ord till vilt
Böjning av vilt
- singular obestämd
- vilt
- singular bestämd
- viltet
Visa fler former (9)
- ci
- vilt · vilt-
- cm
- vilt · vilt- · vilts · vilts-
- sg def gen
- viltets
- sg indef gen
- vilts
- sms
- vilt-
Vanliga frågor om vilt
- Vad är synonymer till vilt?
- Synonymer till vilt: villebråd, otyglat.
- Vad betyder vilt?
- (kollektivbetydelse, plural ovanlig och kontroversiell) vilda däggdjur och fåglar som jakt för att bli mänsklig föda
- Hur uttalas vilt?
- vilt uttalas /ˈvɪlt/.
- Hur böjs vilt?
- vilt böjs: vilt (grundform), viltet (bestämd form).