öu

Bland annat är diftonger vanliga ( ei, öy, öu), till exempel " höug " ( hög).

Skelleftemålet har också sekundära diftonger från gammalt ī, ȳ och ū, i form av / ei /, / öy / och / öu /, varav dessa endast förekommer i utljud.

De liknar diftonger som sedan tidigare finns i bland annat Östergötland, där talare med utpräglat regionalt uttal uttalar dem ungefär åo, öu, ei ( j) respektive öy ( j).