Ordbas

bevilja

verb /bɛˈvɪlja/

godkänna att någon får något som den begära, till exempel en viss summa pengar eller ett tillstånd (att göra något)

Synonymer till bevilja (12)

Källor: Folkets lexikon

Motsatser till bevilja

Exempel

bevilja ledighet
De två kan dock mycket väl fortsätta att vägra tala med hänvisning till femte författningstilllägget, vilket kan innebära att utskotten tvingas bevilja de två nyckelvittnena någon form av immunitet mot åtal.
För att domstolen ska bevilja kvarstad måste föreningen kunna presentera en bankgaranti för en del av beloppet.
Visa fler exempel (1)
Först efter denna tid kan man bevilja permanent uppehållstillstånd.
Översättningar (5 språk)
danska
indvilge, indvillige
engelska
grant
italienska
approvare, concedere
portugisiska
conceder
tyska
bewilligen, gewähren

Besläktade ord till bevilja

Böjning av bevilja

infinitiv
bevilja
presens
beviljar
preteritum
beviljade
supinum
beviljat
imperativ
bevilja
Visa fler former (21)
c
bevilj · bevilj-
inf s-form
beviljas
pres ind s-form
beviljas
pres_part gen
beviljandes
pres_part nom
beviljande
pret ind s-form
beviljades
pret_part def pl gen
beviljades
pret_part def pl nom
beviljade
pret_part def sg masc gen
beviljades
pret_part def sg masc nom
beviljade
pret_part def sg no_masc gen
beviljades
pret_part def sg no_masc nom
beviljade
pret_part indef pl gen
beviljades
pret_part indef pl nom
beviljade
pret_part indef sg n gen
beviljats
pret_part indef sg n nom
beviljat
pret_part indef sg u gen
beviljads
pret_part indef sg u nom
beviljad
sms
bevilj-
sup s-form
beviljats

Vanliga frågor om bevilja

Vad är synonymer till bevilja?
Synonymer till bevilja: tillåta, bevilliga, bifalla, godkänna, medgiva, låta, acceptera, gå med på.
Vad betyder bevilja?
godkänna att någon får något som den begära, till exempel en viss summa pengar eller ett tillstånd (att göra något)
Vad är motsatsen till bevilja?
Motsatser till bevilja: avslå.
Hur uttalas bevilja?
bevilja uttalas /bɛˈvɪlja/.
Hur böjs bevilja?
bevilja böjs: bevilja (infinitiv), beviljar (presens), beviljade (preteritum), beviljat (supinum).