blinker
substantiv
/ˈblɪŋkɛr/
körriktningsvisare (i form av en blinkande orange lampa)
Exempel
Varför ska blinker användas överhuvudtaget?
MED BLICKEN fastskruvad på framfarande bilens blinker, började jag mumla saker som” Men för guds skull, människa, är du helt blind, eller?
Men det var som om hans blinker inte alls brydde sig om det faktum att högersväng var redan minne blott.
Besläktade ord till blinker
Böjning av blinker
- singular obestämd
- blinker
- singular bestämd
- blinkern
- plural obestämd
- blinkers · blinkrar
- plural bestämd
- blinkersarna · blinkersen · blinkrarna
Visa fler former (14)
- ci
- blinker · blinker-
- cm
- blinker · blinker- · blinkers · blinkers-
- pl def gen
- blinkersarnas · blinkersens · blinkrarnas
- pl indef gen
- blinkers · blinkrars
- sg def gen
- blinkerns
- sg indef gen
- blinkers
- sms
- blinker-
Vanliga frågor om blinker
- Vad är synonymer till blinker?
- Synonymer till blinker: körriktningsvisare.
- Vad betyder blinker?
- körriktningsvisare (i form av en blinkande orange lampa)
- Hur uttalas blinker?
- blinker uttalas /ˈblɪŋkɛr/.
- Hur böjs blinker?
- blinker böjs: blinker (grundform), blinkern (bestämd form), blinkers (plural), blinkersarna (bestämd plural).