Ordbas

imperativ

substantiv · adjektiv /ˈɪmpɛratiːv/

1. substantiv verbform som (i svenska) främst används för uppmaningar

Synonymer till imperativ (3)

Exempel

Det är ett mycket paradoxalt imperativ, som en omvänd Jantelag.
Nu är jag miljonär – på kära minnen av Christina och hennes livsbejakande imperativ.
Kanske är ett stillsamt imperativ på sin plats: skriv om vad du sett, inte vad du förväntar dig att du skulle ha sett om du hade bemödat dig om att kolla.
Översättningar (12 språk)
ca
imperatiu
engelska
imperative
finska
imperatiivi, käskytapa
fo
boðsháttur
franska
impératif
italienska
imperativo
kl
inatsiniut
nederländska
gebiedende wijs
polska
imperatyw, tryb rozkazujący
portugisiska
imperativo
spanska
imperativo
tyska
Befehlsform, Imperativ

Besläktade ord till imperativ

2. substantiv sats som talar om hur människan ska handla

Översättningar (12 språk)
ca
imperatiu
engelska
imperative
finska
imperatiivi, käskytapa
fo
boðsháttur
franska
impératif
italienska
imperativo
kl
inatsiniut
nederländska
gebiedende wijs
polska
imperatyw, tryb rozkazujący
portugisiska
imperativo
spanska
imperativo
tyska
Befehlsform, Imperativ

Besläktade ord till imperativ

3. adjektiv befallande

Översättningar (2 språk)
ca
imperatiu
engelska
imperative

4. adjektiv som avser

Översättningar (2 språk)
ca
imperatiu
engelska
imperative

Böjning av imperativ

singular obestämd
imperativ
singular bestämd
imperativen · imperativet
plural obestämd
imperativ · imperativer
plural bestämd
imperativen · imperativerna
Visa fler former (12)
ci
imperativ · imperativ-
cm
imperativ · imperativ-
pl def gen
imperativens · imperativernas
pl indef gen
imperativers · imperativs
sg def gen
imperativens · imperativets
sg indef gen
imperativs
sms
imperativ-

Vanliga frågor om imperativ

Vad är synonymer till imperativ?
Synonymer till imperativ: befallning, påbud, uppmaning.
Vad betyder imperativ?
verbform som (i svenska) främst används för uppmaningar
Hur uttalas imperativ?
imperativ uttalas /ˈɪmpɛratiːv/.
Hur böjs imperativ?
imperativ böjs: imperativ (grundform), imperativen (bestämd form).