impuls
substantiv
/ɪmˈpɵls/
1. substantiv plötslig knuff, stöt (mekanisk, elektrisk), initiativ
Exempel
Ty allt är obesjälat, som rörs genom yttre impuls; men det besjälade rörs genom egen och inre rörelse.
Efter gymnasiet började hon läsa vid universitetet: litteraturvetenskap, ekonomisk historia, filosofi, franska -- mera på impuls och av intresse än planmässigt.
Nietzsches' viljan till makt' ger en bättre förklaring än Marx, som' beskrev en värld vars centrala dynamiska impuls kretsade kring ekonomi'.
2. substantiv
för ett föremål, (klassiskt) produkten av kraften och den tid kraften verkar på föremålet, lika med ändringen av föremålets rörelsemängd
Översättningar av impuls (11 språk)
- af
- momentum
- danska
- impuls
- engelska
- impulse
- finska
- liikemäärä
- franska
- impulsion
- fy
- ympuls
- ga
- moiminteam
- lv
- impulss
- portugisiska
- impulso
- spanska
- impulso
- tyska
- Impuls
Böjning av impuls
- singular obestämd
- impuls
- singular bestämd
- impulsen
- plural obestämd
- impulser
- plural bestämd
- impulserna
Visa fler former (9)
- ci
- impuls · impuls-
- cm
- impuls · impuls-
- pl def gen
- impulsernas
- pl indef gen
- impulsers
- sg def gen
- impulsens
- sg indef gen
- impuls
- sms
- impuls-
Vanliga frågor om impuls
- Vad är synonymer till impuls?
- Synonymer till impuls: ingivelse.
- Vad betyder impuls?
- plötslig knuff, stöt (mekanisk, elektrisk), initiativ
- Hur uttalas impuls?
- impuls uttalas /ɪmˈpɵls/.
- Hur böjs impuls?
- impuls böjs: impuls (grundform), impulsen (bestämd form), impulser (plural), impulserna (bestämd plural).