Ordbas

orenhet

substantiv

1. substantiv det att vara oren, speciellt i religiös bemärkelse

Synonymer till orenhet (1)

Exempel

Skamstämpeln som förknippat vägglöss med fattigdom och orenhet finns kvar.
I samma klassrum hålls i dag bönestunder från vilka menstruerande tjejer utesluts på grund av religiösa föreställningar om orenhet.
Från” de andra” kommer hotet om uppblandning, orenhet, dumhet, osäkerhet, mörker.

Besläktade ord till orenhet

2. substantiv något orent (t.ex. dynga, lort, skit, snusk)

Synonymer till orenhet (1)

Översättningar av orenhet (2 språk)
norska
urenhet
tyska
Unreinheit

Böjning av orenhet

singular obestämd
orenhet
singular bestämd
orenheten
plural obestämd
orenheter
plural bestämd
orenheterna
Visa fler former (9)
ci
orenhets · orenhets-
cm
orenhets · orenhets-
pl def gen
orenheternas
pl indef gen
orenheters
sg def gen
orenhetens
sg indef gen
orenhets
sms
orenhets-

Vanliga frågor om orenhet

Vad är synonymer till orenhet?
Synonymer till orenhet: dynga.
Vad betyder orenhet?
det att vara oren, speciellt i religiös bemärkelse
Hur böjs orenhet?
orenhet böjs: orenhet (grundform), orenheten (bestämd form), orenheter (plural), orenheterna (bestämd plural).