stannande
substantiv · adjektiv
1. substantiv
det att stanna; tillfälligt uppehåll för att låta passagerare stiga på eller av eller låta gods lastas på eller av
Exempel
Efter en tid här anställdes han vid konstvetenskapliga institutionen i Lund, där han stannande fram till sin pensionering.
När han åkte in mot stan i morse hann två snabbtåg passera innan det kom ett som stannande.
En stannande bil sägs avgasmässigt motsvara 50 i jämn hastighet, och i fråga om cancerogena partiklar sägs en dieselbil motsvara 100 bensinbilar.
Besläktade ord till stannande
Böjning av stannande
- singular obestämd
- stannande
- singular bestämd
- stannandet
- plural obestämd
- stannanden
- plural bestämd
- stannandena
Visa fler former (9)
- ci
- stannande · stannande-
- cm
- stannande · stannande-
- pl def gen
- stannandenas
- pl indef gen
- stannandens
- sg def gen
- stannandets
- sg indef gen
- stannandes
- sms
- stannande-
Vanliga frågor om stannande
- Vad är synonymer till stannande?
- Synonymer till stannande: anhalt, stopp, uppehåll.
- Vad betyder stannande?
- det att stanna; tillfälligt uppehåll för att låta passagerare stiga på eller av eller låta gods lastas på eller av
- Hur böjs stannande?
- stannande böjs: stannande (grundform), stannandet (bestämd form), stannanden (plural), stannandena (bestämd plural).