Ordbas

tandrot

substantiv

1. substantiv

del av tand som är dolt av tandköttet och som inte är klädd av tandemalj

Exempel

Det var -- amputationer, en avbruten tandrot, ett djupt sår, patienten hade spetsats på en påle.
Här är fältskiktet rikt och innehåller bland annat tandrot.
Där växer även strutbräken, hässlebrodd och tandrot.

Besläktade ord till tandrot

2. substantiv

en art (Cardamine bulbifera) i växtfamiljen korsblommiga växter (Brassicaceae); individ av arten tandrot

Översättningar av tandrot (3 språk)
engelska
coralroot
finska
hampaanjuuri
tyska
Zwiebel-Zahnwurz

Böjning av tandrot

singular obestämd
tandrot
singular bestämd
tandroten
plural obestämd
tandrötter
plural bestämd
tandrötterna
Visa fler former (14)
ci
tandrot · tandrot- · tandrots · tandrots-
cm
tandrot · tandrot- · tandrots · tandrots-
pl def gen
tandrötternas
pl indef gen
tandrötters
sg def gen
tandrotens
sg indef gen
tandrots
sms
tandrot- · tandrots-

Vanliga frågor om tandrot

Vad betyder tandrot?
del av tand som är dolt av tandköttet och som inte är klädd av tandemalj
Hur böjs tandrot?
tandrot böjs: tandrot (grundform), tandroten (bestämd form), tandrötter (plural), tandrötterna (bestämd plural).